Hur länge ska jag sakna det vi hade? Det var verkligen en fin tid. Men det kommer ju nya saker och nya minnen. Det har ju hänt mycke kul sista tiden med allting. Men jag kan ibland inte låta bli och sakna det där speciella du och jag hade. Såret har inte läkt helt ännu

Vet inte vad jag ska säga. Jag skulle jobbat idag, men höll på och ramla ihop på vägen. Fick åka akut till öppen psykiatri för att prata med en terapeut och en läkare om min ångest. Jag trodde aldrig att det skulle gå såhär långt som det faktiskt gjorde idag. Att jag inte ens klarade av att åka till jobbet. Min mamma fick ringa min chef och berätta att jag inte skulle dyka upp. Fick sitta en bra stund och prata med hon från psykiatrin och läkaren. Dom lyssnade verkligen på när jag berättade om mina problem som tydligen var ganska allvarliga. Idag kände jag att det var gränsen. Jag hade rätt, så nu är jag sjukskriven. Jag är helt förstörd. Helt tom. Mina krafter är slut.

Nu är jag hemma igen efter att vräkt i mig en FET pizza! Men den satt fint som fan. Dock har jag världens huvudvärk nu.. behöver sova känner jag. Imorgon är det löning och det är ju bara helt underbart. Börjar kl 2 imorgon så jag hinner handla lite nödvändigheter innan också. Sweet. På fredag blir det först middag med familjen, David, Felicia och Nea, sen utgång med min nyfunna vän Carolina. Ser jag fram emot! :)

Vilken mörk och grå och tråkig dag! Jag säger bara usch på det. Men det är ju sånna här dagar man bara ska vara inne och mysa typ. Så på ett sätt är det ju mysigt, men jag vill ha snö nu! :D Det är så mysigt. Det snöade igår morse när jag var på väg hem från krogen, asmysigt. Inatt slaggade jag 12 timmar, det behövdes kan jag säga, har sovit så dåligt sista tiden. Mamma och Kenta har kommit hem nu också. Vet inte riktigt vad mer jag ska skriva, sitter och lyssnar på Calle&the undervalleys nya låt. Och den är sjukt bra tycker jag! Finns på spotify. Stars heter låten. Förresten va de nån som såg när han va med på tv i fredags på doobidoo? Han och Caroline af ugglas sjöng en så fin låt! Blev nästan tårögd!




En bild på mig och min älskling från början av året. Det var en dag i januari när det snöade av bara helvete. Jag mötte Chris på en öl och massa skitsnack. Efter det mötte jag upp nästan hela klassen och drog till Chaplins och spårade utav bara helvete. Fan den kvällen var helt underbar! :D

Aah jag är bara tvungen och skriva lite om förra vintern, eftersom jag blir så nostalgisk av MSG. Jag minns hur dåligt jag mådde i början av vintern. Innan min födelsedag och allt det där. Det var fram och tillbaka med mitt ex, jag var alltid ledsen, jag tyckte allting sög. Såg inte ens fram emot min 18 årsdag. Dagen innan jag fyllde 18 fick jag nog. Och då menar jag NOG. Jag ringde upp mitt ex och sa att jag inte ville ha ett skit med honom och göra längre, jag gav upp allting som jag trodde på, och förstod att det aldrig mer skulle bli vi två igen. Jag ringde upp, helt iskallt och bara sa att han kunde dra åt helvete. Efter det samtalet var jag hysterisk och ledsen i fem minuter, sen gick det över. Då förstod jag verkligen att det var sjukt det vi höll på med. Jag behövde inte ens honom, jag ville inte ens vara med honom. Han äcklade mig. Efter det samtalet så bara vände allting. Jag blev som en helt annan person. Från att vara den mest deprimerande människa ni kan tänka er, som alltid var sårbar och ledsen, till att helt plötsligt se livet från den ljusa sidan. Allt tog en vändning bara. Jag fyllde 18, jag var ute på krogen KONSTANT! Brände alla pengar jag fick då, och hade. Men det var värt varenda krona. Jag mådde bra, och jag var ute hela tiden, träffade så mycket nya människor. Tänkte ingenting på det som en gång fick mig och vara så ledsen. Jag träffade Charlie som jag snabbt fann intressant, genom min bror. Vi hängde hela gänget tillsammans, jag Charlie Marcus Mikaela Soffe, alla! Aldrig haft så roligt. Jag blev kär i Charlie, vi var tillsammans nästan varenda dag. Livet bara lekte! Charlie fick mig att må bra och jag var glad i hans närvaro. Men på nått sätt var vi inte menade för varandra, så vi gled ifrån varandra med tiden, men jag är så glad för att jag träffade Charlie. Han fick mig att inse att jag inte var helt värdelös, han gav mig kärlek och närhet, som jag inte hade fått på bra länge innan. Han kom som en räddare i nöden då. Efter de var jag fortfarande ute och röjde, väldigt mycket med folk från klassen också. Vi hade det ju så bra i trean! Trean var bästa året på gymnasiet. Alla var vänner, vi var ute tillsammans. Alla tog hand om varandra, ja men allting var bara så bra! Och jag mådde bra, jag mådde så in i helvete bra! Trodde jag skulle må skit efter att jag sagt upp allting med mitt ex, men det blev verkligen tvärtom. Han var bara en fis i rymden för mig då. I samma veva trånade jag ju efter den omtalade idolen, haha. Jag tyckte Calle var såååå söt. Och jag bombaderade alla youtube klipp med honom, jag spelade honom överallt. Alla i min omgivning bara skrattade åt mig och tyckte jag överdrev, så snygg var han väl inte? Men i mina ögon så var han det! Första gången jag pratade med honom på facebook kommer jag aldrig glömma, jag var som förstummad. Alla våra sms innan vi ens hade träffats glömmer jag aldrig. I skolan när jag och Mickis skulle åka hem till mig, när han smsade mig. Gången vi SÅGS är det bästa minnet! Jag drog med Josse lite impulsivt och åkte till fruängen och träffade honom, första gången. Pirret i magen minns jag som det vore igår. Alla andra gånger jag varit med honom är också något som får mig och bli helt lycklig i hela kroppen. Jag har bara bra minnen från förra vintern. Sena utekvällar när man rullade hem helt genomfrussen efter krogen. Allt det där minns jag. Nyårsafton hos Mikaela som sen drog oss vidare till Harrys. Fyfan va kul jag hade! Vintern 2009-2010 var en bra tid! Jag tillät mig inte att må dåligt!

Det är som om hela vintern spelas upp som en film när jag hör den här låten. Blir så glad! <3




En kväll på hardrock café, senare drog vi till Seven sins!

Har varit ute och promenerat i två timmar med Mark, och jag är frussen! Men det var fan skönt och röra på fläsket. Har ju legat inne i två dagar och inte gjort ett skit, jo ätit godis chips och glass. Tummen upp va! Jag har även möblerat om i mitt rum, vilket jag gör minst en gång i månaden haha. Men jag blir aldrig nöjd! Kan ju bero på att jag hatar mina saker här inne .. nä, när jag fyller år ska jag fanimej önska mig en ny säng! Större och mjukare JA TACK! Jag hatar den jag har nu, fan stenhård. Och på tal om en helt annan sak så snackade jag även med Calle idag, det var kul för det var också sjukt längesen! Jag säger då det, jag tror folk alltid försvinner ur mitt liv bara för jag inte pratat med dom på ett tag. Men jag har insett att folk faktiskt inte alltid försvinner för gott, så jag bör nog sluta oroa mig för det haha. Nu pumpas MSG och sen ska jag sova, men inte ännu! Höhö




Saknar!

Jag kan inte låta bli och tänka tillbaka på våra minnen. Det var ju ändå en tid som var så jävla bra. Inte just när det var du och jag, eller jo halva tiden. Men jag menar innan all kärlek kom fram. När vi umgicks som vänner, nästan bästa vänner! Fan va roligt vi hade med alla. Vi var gänget som alltid hängde tillsammans. Vi gjorde allt och ingenting, men jag var aldrig uttråkad. Jag skrattade hela tiden, jag hade roligt med er. Jag pratade om det med mamma idag. Det är det jag saknar tror jag. Vi skulle nog ha stannat där? Som bara vänner, för fan va bra vi hade det! Den våren och sommaren 08 var som på film. Vi var jämt tillsammans. Du och jag kom varandra närmare, och jag hade så kul med dig! Du fick mig och må så bra då. Kan inte låta bli och fälla en tår när jag skriver det här. Jag har inte tänkt på det här på väldigt länge, på våra minnen innan vi två blev ett. Det var ju faktiskt den tiden som verkligen fick mig att börja leva! Jag ångrar ibland att vi ens blev tillsammans. Fan vi hade ju det så bra innan? Vi hade inte behövt gå längre, men känslorna tog ju över och det blev som det blev. Dock är jag glad att jag fått lära mig så mycket på vägen dit jag är nu. Mem jag kan inte låta bli och fundera på detta. När du åkte förbi här varenda sommarkväll och plockade upp mig, och vi drog och mötte dom andra. Jag fick alltid åka med dig. Du tutade alltid när du var utanför. Du var alltid den som släppte av mig alla sommarmornar kl 5 när det var ljust ute, när vi hade varit ute och gjort en massa kul. Fan vad jag saknar den tiden. När vi satt ute och drack öl, spelade fotboll, volleyboll, åkte och badade, spelade Ken Ring, sjöng med, krägga. Fan det gör ont i hjärtat. Det är en sommar jag ALDRIG kommer glömma, eller vill glömma.



Sommaren 08. Början. Jag minns det som det vore igår.

Mina tankar har gått i ett precis hela dagen, som alltid typ. Jag orkar inte tänka längre, jag orkar inte fokusera på att må dåligt längre. Jag förstår inte vad detta kommer ifrån, skulle göra vad som helst för att aldrig ha drabbats av den här skiten som är det jobbigaste som finns. Det känns som att saker hindrar mig, saker jag vill göra hindrar mig pga olika saker. Mitt liv ser inte ut som det gjorde förut, och det suger. Jag vill må som jag gjorde förut. Jag försöker hela tiden att tänka annorlunda, ibland går det. Ibland går det verkligen inte. Jag blir panikslagen och rädd, för mina tankar. Det är tankarna som orsakar mina känslor, och jag vet så väl att tankar inte är verklighet, men att nästan ständigt känna de där obehaget är förjävligt. Att ständigt vara orolig är ett jävla helvete. Jag saknar när jag bara kunde lägga mig ner i sängen och sova, när jag kunde sova ensam en vecka i streck och bara njöt av det. Det kan jag inte längre, för jag är för orolig och rädd. Och vad är jag rädd och orolig för då? Jo allt möjligt, det är så mycket som försigår i mitt huvud just nu så det är sjukt. Jag förstår inte hur jag orkar, men det gör jag ju inte. Därav mina utbrott och depression. Jag hoppas verkligen att detta ska få ett slut snart, och att min läkare ger mig tips och råd för hur jag ska gå vidare. Im not giving up! Jag klarar det! :)



Can i play with madness? Aldrig gillat Iron maiden speciellt men denna är grryyym

Vaknade upp med fett bra humör idag också, vad beror det på? Är mig onödiga ångest på väg att försvinna? Säger min kropp ifrån nu? JAg tror fan det, isåfall är det helt awesome! Har ju sovmorgon idag, så börjar kl 1, va asskönt och få sova ut. Me like! Nu dricker jag kaffe och ska börja fixa mig snart tror jag, ha en fin dag! :)




Ny favorit. Återigen FAN vad jag älskar Akon.

Dagen har varit great. Toppen humör hela dagen och det känns så skönt! Ångesten har varit så långt borta och inte ens försökt krypa sig på, såhär vill jag att det alltid ska kännas! Man märker också att det gör skillnad när man prioriterar olika saker i livet, som vilka som får en att må bra och vilka som bara sprider dålig energi. En stor energi tjuv har jag gjort mig av med nu och det känns ju helt underbart. Dock tänker jag ofta på honom, men jag har börjat tänka i andra banor, och believe me det funkar! När jag kan känna saknaden och mina tankar glider iväg så tänker jag numera såhär: Mådde jag bra av dig? Skulle det leda någonvart? Är det värt det? Vill jag må bra? Finns det bättre än dig? Och jag kommer ju aldrig på EN positiv sak ens så det är ju snart uteslutet att ens tänka på dig. Vi hade vårt för 100 år sen. Just idag är jag stark! Just idag mår jag bra!

Att det blev som det blev. För du var verkligen en av dom bästa jag hade.