Mina tankar har gått i ett precis hela dagen, som alltid typ. Jag orkar inte tänka längre, jag orkar inte fokusera på att må dåligt längre. Jag förstår inte vad detta kommer ifrån, skulle göra vad som helst för att aldrig ha drabbats av den här skiten som är det jobbigaste som finns. Det känns som att saker hindrar mig, saker jag vill göra hindrar mig pga olika saker. Mitt liv ser inte ut som det gjorde förut, och det suger. Jag vill må som jag gjorde förut. Jag försöker hela tiden att tänka annorlunda, ibland går det. Ibland går det verkligen inte. Jag blir panikslagen och rädd, för mina tankar. Det är tankarna som orsakar mina känslor, och jag vet så väl att tankar inte är verklighet, men att nästan ständigt känna de där obehaget är förjävligt. Att ständigt vara orolig är ett jävla helvete. Jag saknar när jag bara kunde lägga mig ner i sängen och sova, när jag kunde sova ensam en vecka i streck och bara njöt av det. Det kan jag inte längre, för jag är för orolig och rädd. Och vad är jag rädd och orolig för då? Jo allt möjligt, det är så mycket som försigår i mitt huvud just nu så det är sjukt. Jag förstår inte hur jag orkar, men det gör jag ju inte. Därav mina utbrott och depression. Jag hoppas verkligen att detta ska få ett slut snart, och att min läkare ger mig tips och råd för hur jag ska gå vidare. Im not giving up! Jag klarar det! :)



Can i play with madness? Aldrig gillat Iron maiden speciellt men denna är grryyym