Hej det var längesen(igen). Men jag ska nog försöka börja skriva här igen, mest för min egen skull. Är så skönt att få ur sig saker man går runt och bär på. Det går trögt för mig och jobb. Jag har varit så ledsen nu sista tiden. Jag ger verkligen allting för att hitta ett jobb. Går runt och lämnar CV, ringer, mailar osv. Men ingenting händer. I november flyttar Magnus och Martina vilket innebär att jag och Mattias bor kvar här själva, ska bli så skönt och mysigt jag kan inte förstå det!! Som vi har längtat.. Men jag känner mig mer stressad än någonsin nu, då jag också måste betala hyran eftersom det är en så stor lägenhet vi ska ha.. Låter helt sjukt men jag har aldrig varit såhär desperat efter ett jobb. Har aldrig varit såhär svårt för mig och hitta jobb, men det är verkligen skillnad på Sthlm och Malmö. Finns sååå mycke mer möjligheter i Sthlm. Malmö är trots allt en liten stad, visserligen är det ingenting att skylla på. Jag är bara så rädd att jag ska bli deprimerad igen, som jag blev förut.. Känner mig ledsen och nere, och misslyckad och värdelös. Och jag vet att Martina kommer fixa jobb innan mig. Hon har bott här 2 månader, och jag 8. Känner på mig i magen att hon kommer ha flyt här. ÅH allt känns jobbigt :'(