Jag hatar dig..
Panikångest, fan vad jag hatar dig. Du förstör så mycket för mig så du anar inte. Jag hatar den där känslan innan själva attacken. Oron i magen, stressad, rädd, yr allt det där. Idag jobbade jag kväll på glasklart. Ett stort event på 3000 gäster. Jag kände på vägen dit att jag inte mådde bra, men jag bet ihop ändå, trots att jag bara ville börja gråta. Väl in på kvällen gick allting bra, Timbuktu och Michael wiehe spelade på festen. Men så framåt 11 tiden började jag få panik attacker när jag stod i kassan i ett öl tält och sålde massa
Alkohol. Jag blev helt okoncentrerad (som vanligt) snurrig i huvet och kunde inte fokusera. Jävla ångest. Jag var tvungen att sätta mig ner på ett bord. Samtidigt ska man försöka dölja det för kollegor, vilket är nästintill omöjligt. Jag känner att det har varit för mycket med flytt hit, allt jobb sökande, alla intervjuer, alla jobb, provjobb, nya kollegor, nya intryck, nobb efter nobb på intervjuer, otrevliga människor på jobb, osv. Det blir för mycket för mig, jag pallar inte. Jag var tvungen och gå hem från glasklart vid 11 då jag inte klarade mer, skulle egentligen vara kvar till halv tre inatt. Åkte hem och grät. Det är jobbigt och vara ensam. Mattias är på väg hem och jag vill att han ska vara här nu:/
Kommentarer
Trackback
