Är ju i Malmö och kom hit i fredags. Har mått skit hela helgen. Min puls är hög, min oro känns större än någonsin. Allt är bara så omtumlande här. Jag mådde inte bra när jag åkte hit i fredags. Men jag blev så arg och ledsen så jag tvingade mig själv att vara glad eftersom vi skulle ha fest här och jag skulle få träffa Mattias igen äntligen efter två veckor. Men allt blev bara pannkaka och jag mådde nästan ännu sämre. Igår var jag snurrig och hade hjärtklappning hela dagen när vi var ute på stan, jag Linnea Magnus Mattias och Tilly. När jag och Linnea kom hem sen innan vi skulle hem till Tilly så bröt helvetet ut och jag fick panik ångest attack efter panik ångest attack. La mig i sängen och tog emot alla elaka känslor medans Linnea var här och bara fanns för mig. Efter ett tag lugnade jag ner mig och det värsta var över. Sen drog vi till Tilly allihopa, vilket inte var en bra ide, för där började jag må sämre. Vinglade och det kändes som att jag skulle falla ihop. Hjärtat slog och jag skakade nästan. Så jag och min fulla pojkvän åkte hem till Camilla. Idag har det varit lika jävligt. Har legat hemma idag och kvidit i sängen och haft det så jobbigt inombords att jag var tvungen och ta en ångestdämpande akut tablett för att jag skulle lugna ner mig lite. Min kropp gick på helvarv. Fan att vissa människor drabbas av den här otroliga psykiska smärtan. Går inte ens och beskriva hur det känns. Jag är helt tom inombords.