Och jag hatar dig. Hatar dig mer än någonsin, allt du gör, gör mig bara arg. Du hör av dig, varför? Du frågar om vi ska ses, varför? Vad har vi för framtid? INGEN ALLS. Jag går aldrig framåt när jag träffar dig, tvärtom så kommer jag hela jävla tiden ett steg tillbaka bara. Och vänner kommer vi aldrig att vara, det går inte. Du är i mitt förflutna, vi ska egentligen inte ens prata med varandra, för du är inte bra för mig och det vet jag om, men ändå dyker du upp som gubben i lådan när jag minst anar det. När DU DU DU känner för det. Vi har ingenting med varandra och göra. Vi borde söka närhet hos några andra, inte varandra. Jag mår illa av att se dig skriva till mig, jag mår illa av att se eller skriva ditt namn. Hela du äcklar mig. Du som under helt år har visat hur mycket du avskyr mig, varför ta upp kontakten med mig igen? Onödigt, du hatar en person som inte gjort dig ett jävla skit. Du är så feg, svag och allting. Fan vad du gör mig förbannad.

Jag vill gifta mig med dig..