ingenting är sig likt

Tankarna fuckar mitt huvud just nu. Saknar mitt gamla liv, när jag gick i skolan och hade alla mina hundra vänner som jag hade ständig kontakt med. Vad hände nu? Vilka pratar jag med? Typ inga, märker att jag börjar glida ifrån folk och det suger. Men jag orkar inte heller alltid vara den som ska hålla i alla trådar så kontakten inte rinner ut i sanden. Jag skulle döda för och spola tillbaka tiden 5 år, när min ungdom började. FAN va kul jag hade!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0