Jag lär ju ha tappat alla läsare nu när jag inte skrivit ett skit sista tiden. Har mått och mår fortfarande långt ifrån bra. Min ångest är värre än någonsin och jag behöver hjälp nu, inte om två veckor. Blir även sjukt deprimerad av det här. Mina tankar stör mig hela tiden, kan inte få en lugn stund och bara änna mig avslappnad. Klumpen i magen finns där hela tiden och rädslan för att få en panik ångest attack finns där hela tiden. Jag kan aldrig koppla av, och inte heller sluta tänka. Min hjärna överkokar, jag har alltid funderat mycket.. jag är lite av en funderare. Men det har aldrig varit såhär illa, jag är helt slut i huvet, men hur trött jag än är så kan jag inte sova, för mina tankar hinner ifatt mig. Det här är ett rent helvete och jag hoppas att jag blir av med den här skiten snart. För det här tar på krafterna minst sagt. Måste alltid veta vart jag ska, planerar alltid om nått skulle hända. Kan aldrig ta dagen som den kommer längre, som jag alltid gjorde förut. Det här suger, har aldrig mått såhär i hela mitt liv. Tror min kropp säger ifrån nu efter år 2009, det var ju ett helvetes år. Ständig oro, jag var ledsen, tyckte ingenting var roligt, deprimerad. All den där skiten har skapat en ond cirkel. Dock har fan det här året varit värre, med all jävl ångest, stress och oroOch det är ju det som är det jävligaste med panikångest, att den kommer när man minst anar det. Man kan vara på toppen humör, och sen får man den där äckliga känslan av obehag, dödsångest, hjärtklappning, bröstsmärtor, man skakar, är övertygad om att man ska dö. Förjävligt. Jag orkar inte mera.

Där vill jag vara nu...